Jag hade en konstig dröm i natt.

Jag satt med i ett samtal mellan en psykolog och en person som behövde hjälp. Hon hade också – av nån outgrundlig anledning – med sig sin familj så så var vi ganska många i rummet. Det terapeutiska samtalet pågick och jag satt och antecknade med min reservoarpenna.

Efter ett tag frågade psykologen något om pennan och jag började visa upp den och alla andra pennor jag hade med mig, och båda glömde bort den stackars familjen som sökt hjälp. Jag försökte förflytta fokus från min penna till kvinnan, men efter en kort paus fortsatte terapeuten pennfrågorna…

Undrar vad en psykolog skulle säga om den drömmen?

Tro mig. Jag har testat de flesta. Nu senast återgick jag till Filofaxsystemet för att få mer koll på anteckningar från tidigare möten. Smart, tyckte min högra hjärnhalva (eller vilken det nu är som har hand om det strukturerade och logiska ). Den andra halvan förstod ingenting. Att överge Moleskine- och Leuchtturm-böckernas underbara papper och enkla hantering till förmån för alfabetisk struktur och en ringmekanism som är i vägen stup i kvarten.

Den vänstra hjärnhalvan lät den andra hållas ett tag, men har nu – återigen kopplat greppet. Det spelar ju ingen roll om strukturen skapas genom att flytta papper hit och dit eller genom att anteckna i vilken anteckningsbok respektive notering finns?

Så nu är jag tillbaka i det ljusgulbleka papperets underbara land.

Åtminstone till nästa vecka. Har hört att Rhodia-blocken ska vara otroligt bra.

Eller har jag missat nåt? Vad använder du?

Om denne nu hittar ett extrapris på en, låt säga, japansk penna han suktat efter, men att detta extrapris ändå innebär att pennan kostar 80 kronor. Eller …ehem…kanske till och med 800.

Hur skulle du tycka han borde göra. Och hur skulle han lyckas få med dig på noterna? Alltså rent hypotetiskt?

Det finns så mycket annat att bjuda på. Men Sailorpennan är min (oops sa jag för mycket nu…?)

Uppdatering: Nix det blev ingen penna denna gången heller…