Är det bara jag, eller är det nåt onaturligt över själva företeelsen ”köttklister”?
Om det inte är nåt suspekt, föreslår jag att man funderar ett varv till över själva namnet.
Nu får köttklister det att växa i munnen….
(klicka på bilden för att läsa mer)
Bland det första jag gjorde tillsmmans med min dåvarande flickvän (och numera fru) var att bjuda henne på min mosters 50-årsfest (jag vet, Inte någon grammisvinnare i klassen ”romantiska idéer”. Menhursomhelst:
I går var vi på min svägerskas 50-årskalas.
Tänk vad tiden går när man har roligt…
Gruml: En RSS-läsare som just nu ersätter NetNewsWire i min dagliga gärning. Syncar bra med Google Reader, gör det lätt att Twittra eller spara innehåll (till Instapaper)
TweetDeck: Leder just nu kriget om vilken twitterklient som är bäst. Kräver Air, men i övrigt funkar den mycket bra. Inklusive integrationen med Facebook. Funkar f ö bra även på PC och Linux
OmniFocus: Fortfarande kungen av att-göra-listor. Även för iPhone.
Apimac CleanText: Perfekt för att ta bort formateringar, radbrytningar, dubbla mellanslag, stora bokstäver och annat som man brottas med när man sammanför texter från många olika ställen.
Pages: Apples svar på Word. Borde vara standard i hela världen.
Jag har hört talas om henne av en kompis. Men tills för några dagar sen har jag inte sett henne själv.
Vi backar bandet.
Några mornar i rad har jag kommit och cyklat i godan ro, på väg till jobbet. När jag kommit till det öde morgontoget i Skellefteå har jag fortsatt cykla även om man enligt skylten ska kliva av och leda fordonet. Min egna logik är att lagens bokstav säger att man ska gå, men lagens mening påpekar att när det är dag och fullt med folk ska man inte cykla för att det finns risk att man kan köra på någon i trängseln.
Så här kommer jag och cyklar och lyssnar på en god ljudbok. Jag och renhållningsarbetaren är de enda personerna på torget. I höjd med Lagergrens händer nåt. Tjejen som stått och plockat upp skräp vid ena kanten byter plötsligt riktning och närmar sig mig med raketfart, med armarna halvtomhalvt uppsträckte för att liksom ta mer plats. Jag får styra åt sidan för att inte komma i vägen för henne.
I slutet av torget möter jag ännu en ensamcyklare. Jag kan inte låta bli att stanna upp och vända mig om. Och mycket riktigt: När han närmar sig Lagergrensdelen av torget, har renhållningsarbetaren fått upp farten rejält och närmar sig cyklisten med armarna uppsträcka och skräpplockaren i ena handen…
Nåt säger mig att torget borde förändras. Fram för en cykelbana där skuddmissiler är förbjudna…
Att bli av med jobbet måste vara fruktansvärt. Eller?
Den här filmen vänder liksom upp och ner på begreppet. Hoppingivande:
Som macanvändare tycker jag att detta är väldigt kul :)
I går hade jag varit anställd på t/r i 20 år. Tänka sig vad tiden går fort när man har roligt. Men samtidigt – 20 år på samma arbetsplats gör mig inte till hoppjerka eller karriärist heller. Rätt eller fel?
Februari minusgrader ymnigt snöfall och snålblåst. Jag vet att det gäller att leva här ich nu, men sådana månader gäller det mest att överleva. Rätt eller fel?
Jag inser att jag tycker glädje är vackert på människor. Rätt eller fel?
Jag har allt jag behöver inser jag. Har liksom tappat intresset för att shoppa på stan. Det enda som jag saknar nu är ett nytt tennisrack. Och Apples iPad. Och jag låtsas att de inte ska kosta så mycket. Rätt eller fel?
Igen har jag ont i nacken/armen och borde därför träna den. Fast när jag gör det får jag ondare och låter därför bli. Vilket gör att smärtan kvarstår. Så i morrn blir det tennis iallafall. Rätt eller fel?
…att jag saknar Pars Livs. Kebabluncherna med den där underbara, hemliga såsen.
…att min kropp verkar vara mellan de stipulerade storlekarna på kläder. Hur jag än provar är jag antingen för stor eller för liten. Står inte ”L” för lagom?
…att jag – mitt i LED-träsket – är en av de sista som håller fast vid tjock-TV. 28 tum som är ungefär lika tjock som bred.
…att ICA Torget måste ha massor med inkomster på sina färdiglagade luncher. Men det är de värda.
…att jag nog inte skulle vilja åka Vasaloppet. Ivartfall inte i den här väderleken.
…att mandariner faktiskt är ett fullgott alternativ till ostkrokar som fredagsmys. Iallafall i väntan på att ytterligare 4 kilo ska lätta från kroppen…
Pendelsvängningar
Det är mycket om Sociala Media just nu. I går lanserades ännu ett verktyg- Google Buzz. Med denna tjänst integrerad med Gmail hoppas sökmotorjätten kunna locka till sig en rejäl del av den kaka som just nu fördelats upp mellan Facebook och Twitter.
Oavsett om de lyckas eller ej höjs frågorna kring Den Nya Integriteten, när viljan att dela med sig av sitt liv blir viktigare än att värna om sitt privatliv. Facebooks grundare gick ju ut härom veckan och förklarade att privatlivet var dött och öppenheten hade segrat. Att hans företag lever på folks vilja att vägra privatliv är förmodligen inte på något sätt kopplat till hans åsikt.
Jag gillar sociala media. Jättemycket Samtidigt tror jag det finns en gräns där Integritetspendeln slår över och privatlivet blir prio igen. Kanske genom ett ökat fokus på genuin, geografioberoende värderingsgemenskap, snarare än ett ökat behov att berätta för ännu fler ”what’s on my mind”.
Eller vad tror du?