…blir vår kära dotter myndig. Det känns helt overkligt med tanke på att man själv knappt lämnat tonåren (mentalt alltså, kroppsligen var de några kilo sen…)

Så vad är nästa steg? Är det nu man ska hamna i nån sorts livskris, skaffa Harley, färga håret och fettsuga sig, eller?
Hoppas inte det. Ibland tröstar jag mej med att Mandela var 76 år när han blev president i Sydafrika, så livet behöver uppenbarligen inte vara slut bara för att man närmar sig medeltiden med stormsteg. En annan tröst är att varken jag eller dottern kan åka som ungdom längre, så man kan ju säga att vi är jämnålders…

En ljum sommarkväll med +28 klockan sex på kvällen. Jo jag tror jag skulle kunna vänja mig ;)

Så har man igen fått reda på vad man inte visste att man inte kunde leva utan.
Alltså: Apple har haft audiens och man har presenterat nya produkter och tjänster. Det händer 2 ggr om år och varje gång sitter jag som klistrad framför datorn.

Fast egentligen, denna gång var lite annorlunda. Istället för att stirra på en autouppdaterad hemsida så följde jag hela eventet via Twitter. Och tänka sig – i år var det också dags för just Twitter att bli integrerat i själva iOS.

Nyhetens var annars inte så revolutionerande denna gång. Men väl evolutionerande. Vi fick se nästa generation operativsystem, 10.7 Lion. Vi fick se nästa generation iOS (5) båda med flera riktigt bra nyheter. Men främst fick vi se iCloud, Apples fjärde försök att skapa en molnet-tjänst (eWorld, .Mac, MobileMe och nu iCloud).

Och denna gång tror jag de är nåt på spåret. Med iCloud försvinner nämligen sladdarna. Min telefon säkerhets klirras automatiskt och sladdlöst till mitt eget lilla moln. Min kalender och min mail synkas automatiskt mellan min iPhone, min iPad och mina datorer. Mina dokument (iWork) likså.

Och?

Jo, det som är det fina i kråksången är inte inte att det är käktappande teknik, utan att det bara funkar och DET är fördelen som Apple erbjuder när de lyckas (och som Apple just misslyckats med i tidigare försök)

Och priset denna gång? Gratis.
Jag tror att dom lyckas. Vad tror du?

I all enkelhet, men genialt.

Bakom denna film ligger bl a svensken Erik Nordenankar på Mother i London som flyttar hem till Sverige nu till Sverige.
Han får gärna jobba hos oss.

Läs mer på Resume

Jag må vara gammeldags, men sånt här gör mig lite tårögd.

Idag fyller en av mina nära vänner 48 år.

För mer än 20 år sedan var han med i en motorcykelolycka och är sedan dess nästan helt förlamad.

Han kan inte göra nånting utan hjälp och hans rörelseregister begränsar sig till ett försiktigt ”jo” på inandning (som vi norrlänningar ofta gör) ett lika försiktigt mimande av nej och ett och annat härligt leende. I övrigt består hans vardag av långa dagar av ingenting. Det är så tragiskt att man vill gråta.

Vad som också är tragiskt är hur dålig jag är på att hälsa på min vän. Det har växlat under åren, men alltsom oftast blir det ett besök vid jul och ett när han fyller år. Som idag. Förmodligen skulle det inte vara bättre om rollerna var ombytta, tröstar jag mig med. Vilket också är en klen tröst. Varför har vi inte tid med ”varandet” i vänrelationer? Varför lockas vi med i vardagsstressen så till den milda grad att det som inte är bråttom eller pockar på uppmärksamhet blir ”i mån av tid”.

Förmodligen präglas det här inlägget av att jag just idag själv känner mig lite åsidosatt av vänner som jag faktiskt trodde… Nåja strunt i det.

Grattis Hans. Jag önskar jag vore en bättre vän än jag är…

Snyggt är det. Sannerligen. Men det känns som i-ländet nu nått fram när det gäller toaletterutveckling. Nu kan alla koncentrera sig på nåt väsentligare. Cryptosporidium t ex. Eller ännu viktigare; hjälpa den majoritet av jordens befolkning för vilka rent vatten fortfarande är en lyxvara…

Som skribent jag är gillar jag att leta de bästa instrumenten för min vardag. För den analoga sidan handlar det förstås om pennor.

Jag vet inte hur många nätter jag roat mig med att pennsurfa (jo, jag vet jag borde söka för det där) och det har blivit en hel del fina fynd (om man bortser från priset förstås). Mest har det handlat om antingen reservoarpennor eller stiftspennor. Här är tre favoriter när det gäller den andra kategorin Från vänster:

Lamy Scribble 0,7: Knubbig liten penna som är underbar att ha som noteringspenna. Finns även för tjockare 2 mm skissstift.
Rotring Rapid Pro 0,7 mm: Pennan som ersätter den legendariska Rotring 600 (som jag också har två av f ö). Min absoluta favvo just nu.
Lamy 2000: Stiftsvarianten av den reservoarpenna som är så populär just nu. Elegant både att skriva med och titta på.

Ja vad ska man säga. Det kunde ju ha varit mycket värre. Jag kunde ju ha rökt…

Om du som jag lyssnar mycket på podsändningar, men tycker att det är lite knöligt med att måsta synka datorn med telefonen för att vara säker på att ha de senaste avsnitten, kolla in Instacast. Väldigt smart hantering av podsändningar, bland annat meddelar programmet om det finns nya avsnitt av dina prenumerationer, och sen kan du välja om du ska lyssna på sändningen strömmande eller ladda ner filen. Med mera….

Jag erkänner att jag fastnat för TV-serien The Event (även om jag tyckte att Sofias förändring häromsistens var lite för otrolig för att vara sann, men det kan vi prata om en annan gång). I går var det ett nytt nagelbitarvänligt avsnitt och jag kan knappt vänta till nästa onsdag…

Och här tror jag man kan ana framtidens TV. I internets tidevarv kan man ju se alting på playkanalerna – antingen efteråt eller i bästa fall samtidigt som det sänds på TV. Men till skillnad från papperstidningarnas problem – att de faktiskt publicerar gårdagens nyheter – har TV fördelen med att vara först med alla program som inte handlar om nyheter.

Vilket tillfälle!

Tänk om folk som är lika nyfikna som jag kunde köpa avsnitt i förväg, för samma peng som om man hyr en video på Statoil eller ser en fotbollsmatch på nätet. Fortfarande skulle serien gratis (nåja i SVT:s fall tack vare licenspengar) på en bestämd tid för alla som vill komnsumera TV den gamla vanliga vägen. Men för oss andra. ”Förköp” alltså.

Ok, jag vet att det inte funkar i just The Events fall, eftersom de avsnitten släpps nästan samtidigt i USA som i Sverige, men erkänn att principen är intressant. Tänk er att förgylla en förkyld onsdagskväll med tre-fyra nya avsnitt av favoritserien för en 100-lapp…

Vad säger ni SVT?