Ibland behöver man sanningssägare.
Pratade med Arnaldo i söndags som på sitt rättframma sätt påpekade att jag får sluta vela. Antingen tycker jag att det är viktigt att komma i matchform att jag faktiskt ska göra nåt åt det, eller så kan jag konstatera att det inte har så hög prioritet hos mig och strunta i alltihop. Att bortförklara ett helt års utebliven backträning är liksom några undanflykter för mycket.
Antingen eller.
Han har – som så ofta – rätt. Och jag tycker att det är viktigt. Så jag ska. Snart. Sonen har ett feberåterfall (svininfluensan är visst sån) och jag hamnade i soffan istället för den planerade turen runt broarna.
Men sen. Hedersord.
Kloka ord – av en klok man.