Det är lika bra att erkänna före nån får läsa det i nån av våra kvällstidningar: Det var jag som smugglade in morötter till Lycksele djurpark för att sedan mata bisonoxen Bosse.
Morötterna smugglades in via en specialtillverkad kameraväska, och iskalla nerver. Ingen kunde ana att i den välsydda väskan dolde sig en knippe orangea godsaker. Bosse (bisonoxen heter egentligen något annat med för att skydda vår källa har han här fått ett fingerat namn) var tveksam till en början. Eftersom denna bjässe också har så brett mellan ögonen att han inte ser det som ligger mitt framför honom var han heller inte speciellt intresserad av att äta vegetariskt. Men när hans näsborrar fått syn på nyttigheterna så vaggade han sakta men säkert till stängslet där den morotsbeväpnade besökaren stod redo.
Vi fann varandra där på djurparken, jag och Bosse och han fick äta upp nästan alla morötterna själv (Älgen Arne och hästen Ludmilla blev därmed utan).
Vad jag inte visste var att dessa bisonoxar inte är att leka med. Tydligen kan de kasta sig mot stängslen och krossa allt som kommer emellan, vilket skulle ha inkluderat min hand och arm som jag villigt stoppade in genom stängslet och lät bli slickad av den 30-40 centimeter långa bisontungan.
Ibland är det lika bra att inte veta…
Att du gett dom egna namn var lite för mycket. Så du ska omskola dig till djurskötare nu eller?