Don’t try this at home…

Ikväll var jag bara centimeter från olyckan modell större. Uppdraget var att ta bort en vinbärsbuske från ena hörnet av vår lilla tomt. Piece of cake, tänkte jag eftersom jag lyckats med konststycket en gång tidigare.

Tricket var – trodde jag – att få en ordentlig hävert så att jag kunde bända upp busken med rötter och allt. Därför skar jag av rötter runt busken med hjälp av en trädgårdsspade Sedan var det dags för spettet.

Jag gjorde som förra gången. Pallade upp med bräder och såg till att spettet sätt rejält i marken. Sen var det bara att hoppa upp på änden och åstadkomma det där rotavslitande knycket.

Men ibland går det inte som man tänkt sig. Istället för att trycka till uppe på spettet halkade jag av och gjorde en smärre saltomortal för att sedan landa på mage uppe på spetsen. Lyckligtvis på sidan av magen och lyckligtvis med en skräckblandad beakutsamhet att försöka undvika att bli spetsad.

Och så där löjligt vuxet så försökte jag att dölja gråten tills jag kom utom syn- och hörhåll för sonen som hoppade studsmatta intill. Sen kom den desto mer. För jag kan försäkra att det finns mycket skönare sätt att avsluta en försommardag än att landa på ett spett i trädgården.

Det här lär heller inte bättra på mina chanser att jobba extra som lärare på lantbruksskolan. Men jag kan iallafall ge ett par tips om hur man INTE ska göra…